Idrottshistorik

Alingsås SK när bandyn var stor i kommunen. Denna bild är från 1949 när laget kvalade till Allsvenskan (Bild från Rekordmagasinet)

Alingsås SK när bandyn var stor i kommunen. Denna bild är från 1949 när laget kvalade till Allsvenskan (Bild från Rekordmagasinet)

Vår idrottshistorik

OLIKA IDROTTER I ALINGSÅS UNDER ÅREN 1908 – 2008.Västergötlands Idrottsförbund fyllde 100 år i januari 2008.
VIF bildades 19 januari 1908 på Rantens Hotell i Falköping. Åtta föreningar hade då sänt representanter till det konstituerande
sammanträdet:
Skara IF (bildad 1900), IF Heimer (1901), Tidaholms GoIF (1902), IF Elfsborg (1904), Mariestads AIF (1905),
Alingsås IF (1906), IFK Skövde (1907) och IFK Karlsborg (1907).I Alingsås fanns vid denna tidpunkt tre föreningar,
som är verksamma än idag: Alingsås Frivilliga Skarpskytteförening (bildad 1861), Alingsås Segelsällskap (1878) och
Alingsås IF (1906).Västergötlands Idrottsförbund inbjöd de lokala idrottshistoriska sällskapen till att i samverkan
utforma idrottsförbundets jubileumsfirande. Visionen har varit att de idrottshistoriska
sällskapen under 2008 på
olika sätt ska lyfta fram den lokala idrottens roll i samhället under de gångna 100 åren, och allt inleddes med en
gemensam start på jubileumsfirandet den 19 januari 2008.Alingsås
Idrottshistoriska Sällskap bidrog med en redovisning av olika idrotters utveckling i vår kommun  under dessa 100 år.
En arbetsgrupp på fyra personer har gjort sitt bästa för att presentera en historik om de olika idrotter som utövats.

Här följer arbetsgruppens redovisning: 
Under åren från 1908 till andra världskrigets utbrott (1939) utökades antalet
idrottsföreningar i Alingsås, och vi har med hjälp av Lennart Gregners förnämliga sammanställning
från 1990 hittat
ett antal – fortfarande aktiva – föreningar som startade under denna tid. (Lennart Gregner var mångårig ledare i
KFUM Alingsås och sekreterare i
Alingsås Idrottshistoriska Sällskap från starten 1992 till 1999.)Föreningar, startade
1908 till början av 1970-talet, enligt bl a Lennart Gregners sammanställning: Mjörns Motorbåtssällskap (1915),
Alingsås Gymnastikförening (1918), Alingsås Tennisklubb (1919), Alingsås Sim- och Livräddningssällskap (1924),
Alingsås Cykelklubb (1927),
Alingsås Motorcykelklubb (1927), Alingsås Motorklubb (1927), Magra IS (1929),
Sportklubben Mjörn (1932), Sörhaga Idrottsklubb (1932; nu i S/A Hockey, bildad 1985),
Gerdskens Bollklubb (1933),
Gräfsnäs IF (1933), Hemsjö IF (1933), Holmalunds Idrottsförening (1933), Sollebrunns AIK (1933),
KFUM:s Gymnastik- och Idrottsavdelning (1936),
Långareds BOIS (1936), Alingsås Friluftsklubb (1937),
Ödenäs Idrottsförening (1937), Alingsås Bågskytteklubb (1948), Vadsjöns Bandyklubb (1953),
”Red Devils”/Raska Drängar (1954, nu i S/A Hockey, bildad 1985), OK Skogshjortarna (1955),
Badmintonklubben Racket (1957), Stora Mellby SK (1957),
Alingsås Volleybollklubb (1961),
Alingsås Ridklubb (1966, nu Alingsås Ryttarsällskap), Nolhaga Bowlingklubb (1968), Alingsås Karateklubb (1971),
Alingsås Handbollklubb (1973) och BK Spark (1974).
Skytte är den idrott som först började organiseras i vårt land. En rad tidningsartiklar runt 1860 fick till följd att en
mäktig rörelse, ”skarpskytterörelsen”, snabbt spred sig i Sverige. I botten låg ett starkt intresse att förstärka vårt då
relativt svaga försvar. I slutet av 1861, som är födelseåret för skytterörelsen, fanns 24 föreningar i landet,
däribland Alingsås Skarpskyttekår (som 1894 namnändrades till Alingsås Frivilliga Skarpskytteförening).
Den första skjutbanan lär ha legat vid Säveån, nära Brunnshuset. Detta vet vi inte med säkerhet, men fram till 1905
fanns skjutbanan vid Härsberget (där Blomsterlandet nu ligger). Mellan 1905 och 1923 låg skjutbanan vid Korpaberget
(mellan Dammen och Klinten), och från 1923 till 1943 vid Alefors (Kristineholm). Sedan 1943 finns skjutbanan på
föreningens egen mark vid Bolltorp, där Alingsås Frivilliga Skarpskytteförening idag har en modern anläggning med senaste teknik.
Bland kända alingsåsare som innehaft ordförandeposten i Alingsås Frivilliga Skarpskytteförening kan nämnas
Gunnar Berg (1922-1937), Olof Karlborg (1938-1944), Carl-Axel Molander (1945-1954), Bertil Davidsson (1955-1964)
och Mats Persson (1965-1985). Bland framgångsrika skyttar kan nämnas Gösta Reintz, Christer Boweden
(svensk mästare i fältskjutning 1967) och Helge Berggren. I kommundelen Bjärke bildades den första
skytteföreningen 8/5 1902 i Magra.
Segling är den sport som i ålder följer närmast efter skyttet, och Alingsås Segelsällskap bildades 22/7 1878
som ett av landets äldsta på insjövatten. Det var ett antal herrar ur stadens borgarskap under ledning av
stationsinspektoren J A Wikström som beslöt att bilda ett sällskap med ändamål att ”å sjön Mjörn företaga
lustseglingar samt att årligen utlotta en mönstergill segelbåt” .
Hamnen ute vid Alfhem har använts alltsedan
starten, och där fanns nog redan då en enkel brygga. Plats för vinteruppläggning har varierat (Lugnet och Sörhaga),
men sedan 1938 finns både hamn och vinteruppläggning på arrenderad mark vid Alfhem. Alingsås Segelsällskap äger
öarna Pellholmen och Norseskären – inköptes 1917 – och på den förstnämnda har ASS en välutrustad stuga med
övernattningsmöjligheter samt brygga, bastu, grillplatser och fina badmöjligheter.
I Alingsås daterar sig alltså
skytte och segling från tiden före Västergötlands Idrottsförbunds bildande, liksom flersektionsföreningen Alingsås IF,
som bildades 13 mars 1906. Som nämnts var Alingsås IF en av de föreningar som var med och bildade
Västergötlands Idrottsförbund den 19 januari 1908.
Här följer en ganska kortfattad sammanställning av de idrotter som utövats i Alingsås under åren 1908-2008.
Vi har valt att presentera idrotterna i bokstavsordning (och inte i den kronologiska ordning de olika  idrotterna introducerats).
Badminton fick tidigt en specialklubb i Alingsås. BMK Racket bildades redan 14/5 1957 och är därmed en av de äldsta
badmintonklubbarna i Västergötland. Flera av klubbens yngre talanger har under åren prövat på spel i högre divisioner
i Göteborgs-klubbar. Emelie Dahlberg och Magnus Repsgård har representerat Göteborgs Badmintonklubb, och
Emma Karlsson har spelet för Vårvinden. Ulrika Svensson (numera Helgesson) var ett år rankad som Sverige-etta i klassen F17.

Bandy är efter fotbollen den äldsta lagidrotten i Alingsås. Redan före 1921 spelades bandy under organiserade former.
Även i bandy var det Alingsås IF som i början var stadens dominerande lag. Under 1920-talet var AIF i DM-final,
och man besegrade ofta storheter som Surte och Kungälv. Mest framgångsrik blev Alingsås Sportklubb, bildad 1930
som Ingelunds IF, som tre gånger under 1940-talet kvalade till Allsvenskan (utan att nå dit). Närmast var Alingsås SK
med det klassiska laget 1949 som föll med 1-5 i en avgörande kvalmatch borta mot AIK i Stockholm.
Alingsås SK sammanslogs 1966 med Stockslycke BK till BK Alingsås (Bandyklubben Alingsås),
som inte längre har någon verksamhet. Seriespelande bandylag i Alingsås har nu endast Hemsjö IF och Vadsjöns BK.
Alingsås SK:s främste spelare genom åren var Erland Ekström, som i Göteborgs-pressen kallades ”Västergötlands bäste bandyinner”.
Erland Ekström spelade 1944-1949 allsvensk fotboll i GAIS.

Basket tog i slutet av 1960-talet över som KFUM:s huvudidrott under många år. Man avancerade 1974 till div III och
säsongen 1984/85 spelade man i div II. Några år på 1980-talet hade KFUM även damlag i seriespel. Efter 1990 har
KFUM – med undantag av enstaka år – inte haft dam- eller herrlag i seriespel utan prioriterat ungdomsbasketen,
som idag är den enda aktiva sektionen i KFUM.
Bordtennis förekom redan på 1920-talet i Alingsås (kallades då ping-pong), men det är först under senare delen av
1930-talet som sporten kom igång på allvar. I april 1925 arrangerade Alingsås IF det första AM (Alingsås-Mästerskapet)
i ”ping-pong” med 38 deltagare. Exempel på klubbar där det tidigt spelades bordtennis är Alingsås BTK, BTK Swing,
BTK Rumba och Tuvebo BTK (blev senare Gerdskens BK). På 1930-talet hade ett tiotal Alingsåsklubbar bordtennis på
programmet. Vid denna tid utövades sporten mest i källarlokaler. Omkring 1950 bildade såväl Holmalunds IF (HIF) som
KFUM sektioner för bordtennis. Lokalmässigt höll HIF till i Nolhagahallen i ett 30-tal år tills Holmalyckan togs i bruk i
slutet av 1990-talet.
På 1970-talet bildades Alingsås Pingispojkar (APP) vars A-lag under många år spelat i div 3. HIF
avvecklade sin bordtennissektion 2006. Klubbens ungdomar överfördes då till APP, som flyttade sin verksamhet till
Holmalyckan och nu driver en livlig ungdomsverksamhet där.
Det över tiden mest framgångsrika laget är HIF,
som under andra hälften av 1900-talet huvudsakligen spelade i det nationella seriesystemet (div 3 och 4, samt några år i div 2).
Bland de mest kända och framgångsrika spelarna i HIF under 1950-talet kan nämnas Herbert Lorentzon, Åke Frohm,
Gunnar Magnusson och Ove Bergander. KFUM:s mest kände spelare är Rolf Sultan, som var aktiv under 1950- och 1960-talet
och sedermera spelade för HIF. Aktiv under denna tid var också Ebbe Davidsson, som på 1990-talet gjorde comeback
och dessutom under flera år var ordförande i HIF:s bt-sektion.
Från 1970- och 1980-talet kan nämnas Lennart Karlsson
(som spelade ca 250 A-lagsmatcher för HIF), Lars Lorentzon (med bl a tunga meriter som div 2-spelare) och Kent-Göran Davidsson
(bl a svensk ungdomsmästare i dubbel tillsammans med Ulf Bengtsson, vilken senare blev europamästare i herrsingel).
Från denna period bör också nämnas Karl-Gerhard Höglund, vilken – förutom A-lagsspelare – även som  ledare och
ordförande i HIF:s bt-sektion hade stor del i klubbens framgångar. Bland senare års bästa spelare finns Henrik Johansson,
som på sin tid var en av Västergötlands bästa juniorer.
Bordtennis har genom åren också varit en stor sport inom korpidrotten.

Boule började spelas i Ödenäs runt 1998. En medlem i Ödenäs IF hade ”upptäckt” sporten under en vistelse på Cypern,
och ganska snart började även ungdomar komma till boulebanorna. Det är den yngre generationen som gett Ödenäs IF
de stora framgångarna. Redan på SM 2003 kom klubbens juniorer på 4:e plats i trippelklassen och samma år vann
seniorerna div 5. 2005 blev ett lyckosamt år för Ödenäs IF, då seniorerna vann div 4 och juniorerna tog steget upp i
juniorelitserien. På SM 2005 tog juniorerna guld i trippelklassen och miniorerna tog brons.
Framgångarna fortsatte vid SM 2007 i Eskilstuna, då Ödenäs IF blev bästa ungdomsklubb med två guld,
ett silver och tre brons i junior- och miniorklasserna. Ödenäsjunioren Anton Oskarsson uttogs att
representera Sverige vid Nordiska Mästerskapen i Finland 2007. Seniorerna vann div 3 och spelar i div 2 nästa år.
Ödenäs IF har 26 licensierade spelare, varav 13 juniorer. 

Bowling började spelas i och med Nolhagahallens tillkomst 1968.
Året efter fanns tre RF-anslutna klubbar, Nolhaga BK, BK Jonas och Alingsås IF. AIF:s bowlingsektion ombildades
1975 till Alingsås BowlingTeam (ABT). Senare tillkom BK Stil och damlaget BK Jäntan. Ytterligare en bowlinghall
(vid  Sveagatan-Göteborgsvägen) invigdes hösten 2007.

Boxning har utövats i Alingsås Boxningsklubb, som bildades
25/1 1935 av Gusten Gaebel, Harald Johnsson och Bengt Gustafsson. En föregångare, Alingsås Boxningssällskap,
bildades 3/10 1927 men upphörde efter något år. Under åren 1925-1935 var boxning en sektion inom
Alingsås Brottarklubb.  Alingsås BK:s främste boxare genom åren var flugviktaren Tage Pagård, född 1924,
som vann tre SM-guld (1943, 1944 och 1947 – de två sistnämnda åren tävlande för Skövde AIK ). Tage Pagård
fick KABOM-pokalen 1943 för sin insats i en landskamp mot Danmark, och han är den ende alingsåsare som
erövrat den eftertraktade utmärkelsen. Andra framgångsrika boxare var Max Scott (SM-tvåa i weltervikt 1956)
samt bröderna Bengt och Stig Gustafsson, som båda blev trefaldiga västsvenska mästare. Alingsås BK upphörde 1995.

Brottning stod på programmet i Alingsås IF under åren 1906-1925. Alingsås Brottarklubb, som bildades 2/10 1925,
hade de första tio åren även en sektion för boxning. Brottarklubbens första storhetstid kom på 1930-talet med
Roland Skogsberg och Anders Olsson som kända namn. Senare följde duktiga brottare som tungviktaren
Gösta Carlsson, bröderna Bror, Gösta och Harry Davidsson samt Helge Samuelsson och Per Andersson.
ABK deltog under många år i de s k ”Fyrstadsbrottningarna”. Alingsås Brottarklubbs verksamhet upphörde 1970.
Sollebrunns Brottarklubb bildades 1934 och upphörde i mitten av 1960-talet.

Bågskytte fick en egen förening, Alingsås Bågskytteklubb, 1948. Framgångarna lät inte vänta på sig.

Redan 1951 fick man uppdraget att ordna SM-tävlingar i Alingsås, där Stellan Andersson blev tvåa.
Den förnämsta titeln vann Stellan Andersson 1952, då han blev världsmästare både individuellt och i lag vid VM i Bryssel.
Stellan stod i en klass för sig och erövrade inte mindre än 10 guldmedaljer. Året därefter, 1953, hemförde Stellan Andersson,
Karl Olausson och Thure Sandsten SM i fältbågskytte.
Sedan många år har Alingsås BK en egen utomhusbana i Nolhaga,
och nu i höst har man fått en förnämlig inomhusbana i nya Gymnastikens Hus.
Björn Källhult en den just nu främste
skytten i Alingsås BK, och vid årets EM i 3D-skytte vann han två guldmedaljer (individuellt och lag).

Cykel började som en sektion inom Alingsås IF. En specialklubb, Alingsås Cykelklubb, bildades 12/5 1927.
Framgångsrika cyklister under de tidiga åren var Erik Kvick och Bertil Bensryd. De äldre av cykelbröderna
Fåglum från Vårgårda hann göra en del tävlingar för Alingsås CK innan de startade en egen klubb.
Från mitten av 1980-talet och drygt 10 år framåt hade Alingsås CK ett av Sveriges starkaste klubblag både på
elit- och ungdomssidan med åkare som Björn Johansson, Allen Andersson och Peter ”Knaben” Johansson.
Sedan många år arrangerar ACK i samarbete med Alingsås Tidning motionsloppet ”Mjörn Runt”.

Fotboll i serieform startade redan 1907, då fem Alingsås-lag (IK Wega, IF Kamraterna, Bollklubben 1907,
Alingsås Läroverks BK och Alingsås IF) anordnade en lokal serie. Matcherna spelades på marknadsplatsen
vid gamla Göteborgs-vägen eller Samskolans gård. Genom besvärliga planförhållanden låg fotbollen nere
några år till 1917, och någon större fart tog sporten inte förrän 1925.
Ordnat seriespel i Västergötlands Fotbollförbunds
regi började 1924, och 1925 deltog Alingsås IF för första gången. Under tre år i mitten av 1930-talet spelade
Alingsås IF i div II (och var då bland de 52 bästa lagen i Sverige). Bästa placeringen nådde man 1936/1937
då man kom på tredje plats.
En ny storhetsperiod hade Alingsås IF i mitten av 1960-talet, då laget åter spelade
div II-fotboll under tre säsonger, 1966-1968. Bästa placeringen var en fjärdeplats 1967.
Alingsås-klubbarna har
fostrat många duktiga spelare genom åren. Först att pröva på allsvenskt spel var Erland Ekström, som 1944
värvades till GAIS från Alingsås IF. Under fem säsonger hos ”makrillarna” var Erland Ekström med om att
vinna ett ”lilla silver” och ett brons i Allsvenskan. Nästa ”export” blev Rune Jingård från Holmalunds IF.
Han värvades också till GAIS, där han under åren 1948-1959 spelade hela 222 allsvenska matcher och blev
svensk mästare 1954. Rune Jingård gjorde 2 A- och 7 B-landskamper och ett antal matcher i Göteborgs-Alliansens lag.
Den tredje alingsåsaren under denna period att värvas var Per-Olof ”Peo” Larsson (Sörhaga IK i handboll, Holmalunds IF i fotboll),
som våren 1949 flyttade till Örebro SK som handbollsspelare men efter några fotbollsträningar också fick spela
allsvensk fotboll i klubben. Han spelade 1951 en A-landskamp i fotboll mot Island, men satsade snart enbart på handbollen,
där han 1954 blev världsmästare och fyra gånger var med om att vinna SM-guld (tre gånger i Örebro SK och en gång i IK Heim, Göteborg).
Den under senare år – och genom tiderna – främste Alingsås-fostrade spelaren heter Johan Elmander,
som spelar proffsfotboll i Bolton i England (tidigare i Frankrike, Holland och Danmark) och hittills gjort ett 30-tal A-landskamper.
Han värvades 1999 från Holmalunds IF till allsvenska Örgryte IS och har därefter även spelat allsvenskt i Djurgårdens IF.

Damfotbollens vagga anses ha stått i Öxabäck, där man 1966 startade ett damlag. Alingsås-området var tidigt ute och redan i
slutet av 1960- och början av 1970-talet drog man igång damlag i Hemsjö IF, Långareds BOIS, Gerdskens BK och  Stora Mellby SK.
Holmalunds IF tog upp damfotboll 1979 men slutade 1984, då i stället Alingsås Kvinnliga IK tog hand om damfotbollen i staden
och Alingsås KIK är fortfarande en av aktörerna. Holmalunds IF tog åter upp damfotbollen efter några års uppehåll och i början
av 1990-talet gjorde klubben en satsning som så småningom resulterade i ett års spel i Allsvenskan. Sollebrunns AIK har
damfotboll på programmet sedan slutet av 1970-talet. Även Magra IS, SK Mjörn och BK Spark har haft damlag.

Friidrott (allmän idrott) började utövas 1882 på den gamla marknadsplats som låg invid Järtas park.
Här bedrevs friidrott av två föregångare till dagens Alingsås IF, den första bildad 27 september 1882.
Så småningom avtog intresset och föreningen upplöstes. En andra Alingsås IF bildades i mitten av 1890-talet. Redan efter något år,
1897, vann Ernst Hellqvist SM-guld i löpning 100 m. Denna andra Alingsås IF hade framgångsrika år 1897-1898 men än en gång
upphörde föreningen i början av 1900-talet. Nästa arena för friidrotten kom att bli marknadsplatsen vid gamla Göteborgs-vägen
(där Hallbergs Blommor och Elgiganten ligger idag). Här utövade Alingsås IF (bildad 13 mars1906) friidrott och fotboll fram till 1909,
då föreningen fick arrendera ett markområde, den s k Trekanten vid Nolhaga berg. Även dåvarande Samskolans gård
(idag Gustav Adolfsskolan) användes som tävlingsarena. Nuvarande Mjörnvallen, som är Alingsås IF:s egen anläggning,
invigdes 5-6 juni 1915.
Alingsås IF, som haft friidrott på programmet sedan starten 1906, har genom åren fostrat en mängd
duktiga idrottare. De framgångsrikaste har varit sprintern Peter Karlsson (som fortfarande har svenska rekordet på
100 m från 1997 med tiden 10,18) och spjutkasterskan Elisabet (Nagy) Wahlander (med bl a nio SM-guld, 22 Finnkamper
och 5 gånger vinnare av AT-plaketten).
KFUM Alingsås, som började med friidrott 1936, hade under den första 10-årsperioden
många duktiga friidrottare i sina led, bl a löparna Rune Svenningsson, Åke Pagård och Börje Eklundh.

Golf hade många alingsåsare börjat spela  på andra banor, de flesta på Öijared, innan Alingsås Golfklubb bildades
i februari 1985. Trion Rune Björk, Claes-Göran Bäversjö och Sverker Helgesson var de drivande i tillkomsten av en
golfbana i Alingsås. År 1988 stod den vackert belägna banan vid Hjälmared klar för spel.
Alingsås GK har – och har
haft – många duktiga spelare i sina led. Mikael Detterberg blev nordisk juniormästare 1999, och han har även deltagit
i ett svenskt lag som vunnit europamästerskap. Henrik Botha vann junior-SM år 2000. Per-Anders Winge har hemfört
ett europamästerskap i H35, och Riksmästerskapet (far och son) har två gånger vunnits av Björn och Karl Helmer.
Högst rankade damspelare är Rebecca Uhlén.
Alingsås GK:s ungdomar svarade för en uppmärksammad insats när
man vann lag-SM för juniorer 2007 (som avgjordes i Spanien). I laget ingick: Lisa Andersson, Caroline Lindholm,
Rebecca Uhlén, Gustav Andersson, Joakim Andreasson, Staffan Marklund, Håkan Petersson och Mikael Porss.

Gymnastik har stått på Alingsås IF:s program alltsedan föreningen bildades 1906, och än idag är det AIF som står
för elit-, ungdoms- och tävlingsverksamheten. Alingsås Gymnastikförbund startade 1918 och ändrade 1928 namnet
till Alingsås Gymnastikförening. Idag är det Alingsås GF som svarar för motionsgymnastiken i staden.
”Det var skarpskytterörelsen som hade introducerat gymnastiken i Alingsås” berättade stadsfogden
Gustav Nilsson i Alingsås IF:s minnesskrift från 1941. KFUM hade också gymnastik på programmet under många år.
Alingsås IF har fostrat många duktiga gymnaster genom åren. Lars-Erik Larsson vann DM 1953, en prestation som
upprepades av Göran Sjögren 1965 och Bert Olsson 1967. Framstående kvinnliga gymnaster på 1950-talet var
Marianne Leo (född Larsson) och Agneta Ask (född Boström).

Gångsport utövades av KFUM, främst under 1940- och 1950-talet, i första hand som motionssport. KFUM var ända fram till 1989 medlem i Svenska Gångförbundet.

Handboll introducerades av Alingsås Sim & Liv 1940-1941 och klubben dominerade då en lokalserie
(en annan källa säger att det var Alingsås Sportklubb – mest känd för sina duktiga bandylag – som
införde handbollen i november 1940). Även KFUM mönstrade duktiga handbollslag i början av 1940-talet.
Första ”storlaget” i Alingsås blev Sörhaga IK, som 1940-1962 hade handboll på programmet.
SIK spelade i div II (nuvarande div I) säsongerna 1948/49, 1949/50 och 1953/54. Under åren i div III kom SIK
aldrig sämre än 4:a!
Alingsås IF tog över handbollen 1962-1972 (AIF hade även 1941-1947 handboll på programmet),
och 9/4 1973 bildades Alingsås Handbollklubb. Denna specialklubb höjde ganska snart ambitionsnivån, delvis med
hjälp av ”färdiga” spelare från Göteborg men också tack vare ett antal egna duktiga förmågor.
Säsongen 1998/99 premiärspelade Alingsås HK i Elitserien, som man därefter tillhört med undantag av två säsonger.
Handbollen är alltså sedan många år den enda lagsport som hör hemma  i landets högsta serie.
Alingsås HK har även ett ”farmarlag”, HP Alingsås, och ett damlag i seriespel.
En stor satsning på ungdomssidan
gör Alingsås HK varje år sedan 1979 med den s k ”Potatis-Cupen” som vuxit och nu är en av Sveriges tre största turneringar,
där även utländska lag deltar. Årets cup (2007) omfattade 356 lag med sammanlagt ca 3.000 ungdomar.
Den förste Alingsås-fostrade handbollsspelaren av hög klass var forwarden Per-Olof ”Peo” Larsson, som 1949 värvades
från Sörhaga IK till Örebro SK och 1954 blev världsmästare (då i IK Heim), gjorde 17 A-landskamper och vann handbollsallsvenskan
fyra gånger (tre i Örebro SK och en gång i IK Heim).
En annan känd handbollsspelare från Alingsås är Anders Tell,
som 1958-1964 spelade 98 allsvenska matcher för Majornas IK i Göteborg.
Alingsås HK har fått fram flera duktiga
spelare, bl a linjespelaren Pierre Hammarstrand, som under flera år spelat proffshandboll i Tyskland och Spanien.
Han är nu tillbaka i Sverige och spelar i år i Ystads IF.

Handikappidrott startades inom Alingsås IF:s friidrottssektion
år 2000 som ett friidrottsprojekt för handikappade ungdomar. AIF genomförde 2000-2002 en treårig idrottsskola med
ca 30 deltagande ungdomar varje år. Från år 2000 arrangerar AIF också DM i handikappfriidrott varje år på Mjörnvallen.
Alingsås Idrottshistoriska Sällskap inrättade hösten 2006 på förslag av vice ordf Gunnar Ryberg ett årligt stipendium och
diplom, som vid sällskapets årsmöte våren 2007 utdelades till två duktiga unga handikappidrottare i AIF, Vicky Andersén
och David Svensson. Även ungdomarnas tränare, Gunnel Löfving-Larsson, fick ta emot diplom och blommor.

Innebandy började spelas i början av 1980-talet  och de första klubbarna var IBF Alingsås, IBS Alingsås och
IBK Alingsås (IBF=Innebandyföreningen, IBS=Innebandysällskapet, IBK=Innebandy-klubben).
De två förstnämnda upphörde så småningom, medan IBK Alingsås (bildad 1983) fortsatte och ett år – 1991- spelade
i högsta serien. Även klubbens damlag var i mitten av 1990-talet i högsta serien. Numera  har man inget damlag,
däremot ett flicklag. IBK:s A-lag spelar nu div 2, och i div 3 återfinns Smedjans IF (bildad i mitten av 1990-talet).
Den hittills bäste Alingsås-fostrade innebandyspelaren heter Johan Andersson, som efter spel i Jönköpings IK
och Storvreta i Superligan numera är proffs i Schweiz. En välkänd Alingsås-profil och eldsjäl är Stefan ”Siffran” Johansson,
som bl a varit tränare i IBK Alingsås i 17 år.

Ishockey ”premiärvisades” vintern 1939-1940 på initiativ av Sörhaga IK i samarbete med KFUM.
Den första matchen spelades 18/2 1940 på sjön Gerdsken mellan två göteborgsklubbar, Udden och Hisingen.
Efteråt fick Sörhaga spela en match mot en kombination ur de båda Göteborgslagen.
Sörhaga IK var länge stadens
enda ishockeylag, ofta i div III, men 1954 bildades ännu en klubb, ”Red Devils”, av grabbar i en skolklass på
Centralskolan (Lendahlsskolan). När klubben sökte inträde i Svenska Ishockeyförbundet godkändes inte namnet
och man beslöt då kalla klubben IK Raska Drängar för att kunna använda de redan införskaffade dräkterna med
bokstäverna ”RD” på tröjorna. Så småningom ändrade klubben namnet till Alingsås Hockeyklubb, AHC (hösten 1969).
Sörhaga IK och Alingsås HC sammanslogs 1985 till SA Hockey (Sörhaga/Alingsås Hockeyklubb) med ishockey
och konståkning på programmet.
Inomhusarenan Nolhalla invigdes 6/1 1985 (konstfrusen utomhusrink fick man 1971),
och SA Hockey har framgångsrikt fört de stolta ishockey- och konståkningstraditionerna vidare, inte minst genom
en omfattande ungdomsverksamhet. SA Hockey spelar f n i div II.
Alingsås-hockeyn har fått fram några talanger som
prövat spel i de högsta serierna, och den som lyckats allra bäst är förstås Christian Bäckman. Han värvades 1996 till
Västra Frölunda och efter några år hamnade han som proffs i St. Louis Blues, NHL. Han har spelat 44 A-landskamper
och vann OS-guld år 2006.

Kampsporter står på programmet för ett antal föreningar. Först ut var Alingsås Karateklubb, bildad 1971.
Senare har tillkommit Alingsås Judoklubb, Alingsås Ju-Jutsu Klubb, Alingsås Taekwon-Do Klubb,
Alingsås Han Moo Do Klubb och Alingsås Wing Chun.

Konståkning (se Ishockey. Alingsås Sportklubb var först i Alingsås när det gällde ”konståkning på skridskor” – s
om det står i gamla handlingar).

Motor är också en sport med gamla anor i Alingsås. Alingsås Motorcykelklubb bildades 11/3 1927 och
namnändrades efter en dryg vecka till Alingsås Motorklubb, som på 1930-talet stod som arrangör för
många back- och isbanetävlingar. Namn som Sven Torin, Harald Karlborg, Per-Olof Björkblom och
Carl-Oscar Hägerhed återkom ofta i resultatlistorna. Populära backtävlingar kördes bl a på Härsberget
och i ”Fjällsjöbacken”. Björn Bäck vann SM för B-juniorer (mc, tillförlitlighet) 1965, och under 1990-talet
hade Joachim Hedendahl stora framgångar i enduro, bl a lag-VM-guld 1991 och individuellt silver i VM 1991.
Joachim, som vann ”Novemberkåsan” tre gånger, ”Ränneslättsloppet” i Eksjö sex gånger och Gotlands ”Grand National”
fem gånger, tog sju SM-guld. Han  tävlade för både MC Alingsås och Alingsås MCK. Joachim Hedendahl tilldelades
AT-plaketten fyra gånger (1991, 1992, 1995 och 1997).

Motorbåtsport Mjörns Motorbåtssällskap bildades 3 maj 1915 i Rådhus-salen. Initiativtagare var borgmästare
Elis Zimdahl. Vid första konstitueringsmötet valdes provinsialläkaren Gustav Nystedt till MMS förste ordförande.
Från starten hade MMS 26 medlemmar.
Det pågående första världskriget medförde att det snart blev ransonering på
bränsle till bilar och motorbåtar. Både båtar och förening lades ”i malpåse”, men direkt efter krigsslutet upptogs
verksamheten med full kraft och vid 5-årsjubileet (1920) hade MMS 231 medlemmar.
Drömmen om en egen
klubb-ö fanns med redan från starten, och drömmen förverkligades 1953, då Jönsholmen inköptes.
Nuvarande varvs- och hamnområdet arrenderades av kommunen 1979. Under de sista decennierna av 1900-talet
har byggnader och hamnområde utvecklats och upprustats.

Orientering är en gammal sport i Alingsås. Den första tävlingen tycks ha avverkats redan 1919 i Alingsås IF:s regi.
Förutom AIF hade även KFUM och Alingsås Friluftsklubb senare orientering på programmet, och 1955 bildades
specialklubben OK Skogshjortarna. Denna klubb kunde redan 1956 notera en fin framgång, då Bengt ”Knaben”
Johansson vann juniorlandskampen mot Norge i Notodden. År 1966 placerade sig Rune Larsson som SM-tvåa i
H18-klassen.
OK Skogshjortarnas första SM-guld erövrades 1995 av Karin Aneland, som vann natt-SM i D18.
Året efter tog Therese Persson två silvermedaljer i junior-SM och valdes till Västergötlands bästa orienterare.
Erik Sillerström hemförde guld vid veteran-VM i klass H80 både 1999 och 2001. Under 2006 fick OK Skogshjortarna
ännu en VM-löpare, då Tiina Laas kunde utnyttja sitt dubbla medborgarskap och ta en plats i det estniska landslaget
till junior-VM.

Ridsport Alingsås Ridklubb bildades 27/9 1966 med Gerhard Liljeblad som drivande kraft och förste
ordförande. ARK invigde 1968 första manegen, nuvarande ”lilla manegen”. År 1997 gick Alingsås RK, Älvsborgs RS
och Nääs RF samman i Nääs Alingsås Ryttarsällskap, som två år senare delades i två separata klubbar.
Alingsås Ryttarsällskap har alltså 1999 som sitt startår.

Segling (se sidan 1)

Simning är också en sport med gamla anor i Alingsås. Från början var simning en sektion inom Alingsås IF,
och 1920 blev Olle Dickson uttagen till OS i Antwerpen, där han blev sexa i två bröstsim-
grenar. Wivi Strandberg,
tävlande för Alingsås Sim- & Livräddningssällskap (bildat 1924), hemförde 1937 de första kvinnliga SM-tecknen till staden,
då hon vann både 100 m och 400 m frisim i Stockholm. Kallbadhuset i sjön Gerdsken invigdes 2/7 1933 och revs 1965.

Skidor har givetvis åkts i Alingsås, och 1919 kunde man läsa i Alingsås Tidning att Alingsås IF arrangerade tävlingar
för skolungdom. I februari 1924 anordnade AIF en skidtävling, en mil, med start i Plantaget. Nyckfull väderlek har väl
bidragit till att tävlingsverksamhet har varit svår att planera. KFUM var under ett 50-tal år anslutna till Svenska Skidförbundet
och under några snörika år på 1970-talet var KFUM framstående i skidmärkesprovtagning.  Under senare år är det
främst OK Skogshjortarna som ”hållit liv” i skidsporten, bl a genom att varje år skicka många åkare till Vasaloppet.
Sedan Magra IS byggde sitt elljusspår år 1970 fick skidsporten ett rejält uppsving i klubben. Främst är det bröderna
Jonas och Åke Larsson som noterat fina framgångar. Jonas placerade sig på 42:a plats i Vasaloppet 1978, och året efter
vann han DM-guld på 50 km. Åke Larsson har avverkat mer än 30 Vasalopp medan Jonas hunnit med 19.
Till 2008 års Vasalopp är 36 åkare från Magra IS anmälda.

Tennis fick redan 1919 en egen klubb, då Alingsås Tennisklubb bildades. Första banan var en grusbana i Plantaget,
som var i bruk under hela 1920-talet. I början av 1930-talet byggde man en ny bana i Nolhaga. Den första tennishallen
för inomhusspel tillkom på privat initiativ och invigdes 8 februari 1936. Den mest kände av Alingsås tennisspelare genom
åren är förstås Lennart Bergelin, som föddes i staden 10 juni 1925. Redan i 15-årsåldern gick han över till göteborgsklubben
GLTK för att få bättre träning och matchning. Börje Eklundh är en annan spelare som placerat Alingsås på tenniskartan.
Han var också duktig i friidrott (100 m och längdhopp) och bordtennis. Börje vann 1938 junior-SM i tennis,
och tillsammans med Torsten Johansson hemförde Börje 1966 ett veteran-EM i dubbel. Sin största framgång fick
Börje Eklundh 1973 då han vann EM-singeln för H55 (herrar 55 år). Det är för övrigt inte så många år sedan
Börje slutade spela tennis efter ett par knäoperationer.

Vattenskidor fick en specialklubb 1979, då Color Waterski Club bildades. Namnet syftade på att man höll till i
sjön Färgen strax utanför Alingsås. Klubbnamnet ändrades så småningom till Alingsås Vattenskidklubb, som
under flera år haft stora framgångar. Morgan Söderberg vann 2003 VM-guld i slalom Senior 2. Redan 1999
hemförde Morgan Söderberg ett EM-guld i Senior 1 och vid EM 2001 tog han guld i Senior 2. År 2006 vann
Morgan NM-silver i slalom och trick. Klubbens anläggning finns numera i sjön Nären, ca en mil utanför Alingsås.

Volleyboll hade på 1960- och 1970-talet en storhetstid i Alingsås. Sporten introducerades av baltiska flyktingar
i mitten  av 1940-talet men först 1962 fick volleybollen ordnat seriespel. Alingsås Volleybollklubb, som bildades 1961
(samma år som Svenska Volleybollförbundet), är bland landets fem äldsta volleybollklubbar. Alingsås VBK:s herrlag
gick till SM-slutspel i nyinvigda Nolhagahallen 1968 med en tredjeplats som resultat. Klubbens damlag blev svenska
mästare 1971. Fram till början av 2000-talet hade Alingsås VBK fortfarande både herr- och damlag i seriespel,
men sedan några år representeras klubben endast av ett damlag, nu i div III.

Vi vill nämna några åtråvärda idrottspriser som utdelats i Alingsås:
KABOM-pokalen, idrottspris från Alingsås under 35 årEtt på sin tid känt och eftertraktat idrottspris, KABOM-pokalen,
instiftades redan 1928 av den idrottsintresserade direktören Oscar Molander på Konfektion AB Oscar Molander (KABOM)
i Alingsås. Pokalen skulle tillfalla bäste svensk i vissa landskamper och andra tävlingar. Under åren 1928-1963 utdelades
115 KABOM-pokaler. Som kuriosa kan nämnas att både den första och den sista KABOM-pokalen kom att hemföras av
boråsare: brottaren Torsten Bergström, Borås AK, 1928, och simmaren Mats Svensson, IF Elfsborg, 1963.
Den ende alingsåsare som fick KABOM-pokalen var boxaren Tage Pagård (1943). Märkligt nog finns endast
en dam bland KABOM-pokalvinnarna, simmerskan Britta Rosengren, IFK Stockholm (1937). Kan det möjligen ha
berott på att KABOM under flera decennier var en välkänd tillverkare en högklassig herrkonfektion?

AT-plaketten
(Alingsås Tidnings plakett för bästa idrottsprestation) började utdelas 1944. Första AT-plaketten tilldelades
orienteraren Nils Andersson, Alingsås IF.
Amerika-pokalen (det av alingsåsaren Nels A Dahlquist – som utvandrade
till USA i slutet av 1930-talet – instiftade priset till bäste fotbollsspelare) började utdelas 1952, då Åke Thorselius,
Gerdskens BK, fick det första exemplaret.
Dahlquists vandringspris (samme Nels A Dahlquist instiftade också en
vandringspokal för en årlig triangelturnering i fotboll mellan Alingsås IF, Gerdskens BK och Holmalunds IF).
Efter tre inteckningar fick klubben behålla pokalen. Det första vandringspriset började man spela om år 1953,
och man spelade fram till 1978. Då hade AIF hemfört fyra pokaler, medan Gerdsken och Holmalund vunnit
var sin.

Alingsås-klassikern var en tävling som hade Åke Fällström, KFUM, som initiativtagare. Där ingick fyra grenar,
löpning (Pojkebo-loppet), skidor, cykel (Mjörn Runt) och simning (”Gerdska-simmet”). De olika grenarna,
som arrangerades av KFUM, OK Skogshjortarna, Alingsås CK och Alingsås Sim & Liv, skulle avverkas under
samma kalenderår. Klassikern anordnades under 1970- till 1990-talet.
EN alingsåsare har varit ordförande i
Västergötlands Idrottsförbund.
Ende alingsåsare som varit ordförande i nu 100-årsjubilerande
Västergötlands Idrottsförbund är legendariske Gösta ”Gaston” Johnsson, mångårig sportredaktör på Alingsås Tidning
och 1964-1983 ordförande i Alingsås IF. Han var under tre år (1965-1967) ordförande i Västergötlands Idrottsförbund.

Unik revisor i Alingsås IHS
Från starten i november 1992 till årsmötet 12 mars 2007 var Rolf ”Sneck” Axelsson revisor i Alingsås IHS.
När han slutade på egen begäran hade den gode ”Sneck” uppnått en aktningsvärd ålder, nämligen 104,5 år!
Vi sätter stort värde på att få ha haft ”Sneck” i våra led som inspiratör och kunnig revisor under den långa perioden.
Annars är Alingsås IF den förening som Rolf Axelsson förknippas med sedan 1919, då han började som duktig gymnast.
Han har senare varit styrelseledamot i AIF under ett antal år, och 1940 var han med och startade ”Sällskapet H-G”
(H-G = Hyscha-Gänget, en grupp AIF-veteraner). I ”Ordenssällskapet GG” (Gamla Gymnaster) som bildades 1923 är
Rolf revisor sedan starten, och medlem  i Alingsås Segelsällskap blev han redan 1920. Rolf ”Sneck” Axelsson,
som fyllde 105 år i augusti 2007, har ännu sitt goda minne i behåll och han följer med stort  intresse vad som händer i
Alingsås, inte minst på idrottens område.
Populärt idrottscafé i Alingsås:

En lämplig avslutning på vår artikel om de olika idrotterna i Alingsås kan vara att nämna om det populära och
välbesökta idrottscafé som startades hösten 1994 på initiativ av Anders Tell, Evert Emanuelsson, Ingvar Ingebäck
och Agne Schagerlind. Efter annons i lokaltidningen kom ett 20-tal personer till den första träffen i Alingsås IF:s klubbstuga
vid Mjörnvallen och därefter har det ”rullat på”. Sedan många år brukar 60-80 idrottsintresserade äldre herrar –
de flesta med bakgrund i någon av stadens idrottsföreningar – komma till träffarna varje torsdag förmiddag under
”vår- och hösttermin”. Idrottscaféet hålls igång tack vare ett fantastiskt arbete av ”kökspersonalen”, dvs Berit och
Evert Emanuelsson och Anders Tell, som under alla år  kokat kaffe, brett smörgåsar och bakat kakor till en allt större
skara tacksamma gäster. Ofta bjuds någon form av program och ett par gånger om året görs bussresor till olika mål.
Idrottscaféet fyller en stor social funktion och är ett utmärkt forum för diskussioner om idrotten förr och nu.


Arbetsgruppens slutord:
Vår strävan har varit att göra en så korrekt sammanfattning som möjligt av alla de idrotter
som förekommit i Alingsås under ”Jubileumsårhundradet 1908-2008” men kanske har vi missat någon sport, och
förmodligen tycker vissa att ännu fler föreningar och idrottskvinnor/-män borde ha fått ett särskilt omnämnande.
Vi vill också peka på den ovärderliga arbetsinsats som en oräknelig mängd ideella ledare gjort under dessa 100 år i
sin kära förening för sin kära idrott. Vi vågar inte försöka beräkna antalet arbetstimmar eller hur många utövare
de sysselsatt, men vi är djupt imponerade av den entusiasm och omsorg som präglat och präglar idrottsföreningarnas
verksamhet i Alingsås (och dit räknar vi då givetvis även föreningar i f d Bjärke och Hemsjö kommuner).
Vi gläder oss åt att 26 föreningar i kommunen är medlemmar i Alingsås Idrottshistoriska Sällskap
Sedan nyåret 2006 presenterar vi varje kvartal två av ”våra” föreningar i en monter på Sparbanken,
som välvilligt gett oss den möjligheten. Alingsås IHS har också ett jubileum på gång
(om än blygsamt i jämförelse med VIF:s 100 år): det är 15 år sedan Sällskapet bildades på Hjortgården den 9 november 1992.
Bjärke Idrottshistoriska Sällskap, som bildades 1994, upphörde 2006.
Sedan mars 2005 har Alingsås IHS en klubblokal på
Östra Kyrkogatan 3, där vi presenterar skänkta prissamlingar, foton och böcker mm. Vi har haft ”Öppet hus” åtskilliga gånger,
och vi medverkar varje år i kommunens arrangemang ”Arkivens dag”. I augusti 2007 fick vi tillgång till ytterligare ett rum på
samma adress, vilket ökar våra möjligheter till aktiviteter av olika slag.
Till sist vill vi gratulera ”hundraåringen”
Västergötlands Idrottsförbund och önska lycka och framgång även i fortsättningen!
Alingsås IHS arbetsgrupp har bestått av:
Berndt Jivesten, Ulf Karlsson, Lars Larsson och Gunnar Ryberg                                            2007-11-27